niotal

pisktanke

fann ett nytt vackert belysande ord idag ; pisktanke.

Ofta vandrar jag in i dina ord
känner din varma vackra själ andas
denna dag hörde jag piskan vina
den piskan gör ont
tankepiska
vandrade in i oförstörda marker
en oändligt vacker bild
drömmens sannhet
den är där
den är din
*
så svävar vingar
omsluter
lyfter fram
näckrosens blad
den synliga näckrosen
är den vi ser,
denna är synvillan av,
den är mångfaldigad
är ringarna på vattnet
i vattnet
är fågel
är vattenfalls stigande
sång
öppnar stenarnas djupa röster
*
Minns att drömmen är sannhet
tanken får den att fly
*
Visst kan orden vara tvåsamhet riktad tvåsamhet,
det jag upplever är en vidare mening.
*
Svaret ges eller vilar stilla,
vad vi än väljer
uppenbaras
svaret
(till poeter):känner igen
ser dina spår framför mig i sanden,vågors oändliga sandvidder, vindarna andas inte ut spåren,sveper med dem. tydliggör
vindarna andas inte ut spåren, sveper med dem sveper fram dofter sveper ljus ur
i varje spår ser jag källan sippra, fukta spårens törsts längtan i varje spår ser jag frösådden, kapslars hårda skal vittra sönder ser dina spår framför mig i sanden, vågors oändliga sandvidder
solens cirkel bränner inte hetta,solstrålar skriver,synliggör
solens cirkel bränner inte hetta, solstrålar skriver
skriver tecknens gestalt skriver värme ur
ser dina spår framför mig i sanden,vågors oändliga sandvidder jag är kvinna
Moder Måne stjärnorna är i natten natts klara ljus skänker inte kyla,
silver andas djupa ord, klargör
natts klara ljus skänker inte kyla silver andas djupa ord andas ordens visdom andas ur
ser dina spår framför mig i sanden, vågors oändliga sandvidder, jag andas djupt in inför min blick andas havet, jag andas ut är nära havet, ser dig vänta, ur havet stiger händers kronblad omsluter drömbilden ljusstrålar sjunger lov
ser dina spår framför mig i sanden, vågors oändliga sandvidder vindarna andas inte ut spåren
sveper med dem tydliggör
vindarna andas inte ut spåren sveper med dem sveper fram dofter sveper ljus värme ur
i varje spår ser jag källan sippra fukta spårens törsts längtan i varje spår ser jag frösådden kapslars hårda skal vittra sönder ser dina spår framför mig i sanden följer
ser sanden vändas ser solen smeka havets tindrande diamanter
ser vågen skölja in över öknarna ser ovalen ser cirkeln ser knoppen öppnas
du sitter vid stranden vänder ditt ansikte till mig sträcker fram din hand jag stiger in i oasen
känner igen dofterna känner igen ljus värme
till en vacker kvinnosjäl
Du skriver målar sorg
saknad
djupt innerligt
tårar
borde
fylla
ändå
ger du värme
vidare
Tack att du skriver
paraplyet

vänd ditt ansikte upp mot
till regnet, känn det strömma, smeka ditt ansikte

känn regnet skönheten avskilj dig inte genom att fälla upp paraplyet.
vill du fälla upp paraplyet,
låt det då bli en radarskärm vilken berättar för dig
att allt är inget och inget är allt.

vänd ditt ansikte in i regnet upptäck att du inte upphör,

du blir regnet, du förlorar inte din kropp, din gestalt,
du rinner inte bort, du står där och andas regn.

känner vattnets liv, känner alla vattens liv,
vattnet förenar allt och inget, inget och allt

varje droppe är ett hav

är en droppe

droppen lever i allt

en droppe faller in i dig

droppen bär ljus inom sina händer

se paraplyet är det ett paraply

du höll det i handen,
det var en vandringsstav

regnet började sjunga, du fällde upp det
du står under en kupol

strålar linjer löper från mitten, de bär alla upp kupolen

du står under himlens kupol, stjärnstrålarna
strålar vägar, visar vägar

allt är i dig
du är i allt

Allt liv är förenat

Vägar visar in i

ljusvägar visar in i ljus

hudregn

Allt vackert finns skrivet det regnar ned över

regn faller inte av
det vattnar själen

vattnar de uttorkade markerna

ur sprickorna stiger groddar

sprickorna är händer
hjärthänder

de sluter om

helar

fri flyger du in i ljus

Allt vackert finns skrivet det regnar ned över

regn faller inte av
det vattnar själen

det sjunker in i hudens längtan

vänd ditt ansikte till regnet

vänd det inte in

då du vänder ditt ansikte in
vänder du det in i

din jordkropp

vänd ansiktet utåt
bli det barnet är
allt
*
den själfulla leken

barnet är barnet

blir gestalten av det barnet ser

det vill säga om det barnet möter är sant

eftersträvansvärt

värt att efterhärma

finns det ett väsen/ett liv att efterhärma eller
är det skuggan av ett sant väsen

Barnet är fortfarande, under leken barnet

det byter inte kropp

barnet är en
böljande
andning


Rosenlotus

I hjärtats händer

möts

strömmarna

himmel och jord
jord och himmel


Rosenlotusen


öppnar sin famn

Nu
Är
livet inom denna