hon den klumpiga

Hon vandrade in i nattens böljande mantlar

Bröstets
Valvbågar

Andades röd purpureld

Blå
Skimrande pärlor

Rann utmed bröstens rundningar

Hon bar en krona av vita skirvingar
Svävande ovanför hennes huvud

Det långa håret föll i vågor nedför ryggens skuldfria linje


Hon stannade vid

Mötte honom där

Hölj mig i din famn

Smek mitt hjärta in i flammande eld

Var strömmarna
Var havets vågor inom utom mig

Lyft mig in i vindarnas dans

Bär mig över under i genom

Till

Vår hamn


Smek mig in i dröm


Bröstets
Valvbågar

Andades röd purpureld

Blå
Skimrande pärlor

Rann utmed bröstens rundningar


Hon vandrade in i dagens skärande ljus


Hon den klumpiga satte sig ned vid sjön, den sjö endast hon kände.
länge satt hon där, tårarna flätades in i sjöns värnad,
sjön lyssnade fyllde varje droppe med ljus.
ljusdroppar steg upp till ytan, knoppande ljus öppnades inför hennes blick,
tusende näckrosor seglade stilla skönhet, viskade kom.
hon avklädde sig all tyngd, steg in i sjöns händer.

Näckrosor vackra var systrar runt henne, de sköljde hennes hjärta,
ur en av dem steg han, den vilken var i hennes hjärta.
den vilken de valt till hennes make.
hon ryggade ville fly.

Vindarna höll henne åter,
lyss till hans stämma,
se hans ords vilja,
hon stannade utan att skyla sin nakenhet,
kände honom nära.
han lyfte hennes ansikte mot sig
hans ögon mötte hennes blick
hon såg hans vilja
Kände hans hjärta

Hon sträckta sakta fram sin hand till honom
länge stod de stilla
blickade in i
varandra

Hon stannade vid

Mötte honom där

Hölj mig i din famn

Smek mitt hjärta in i flammande eld

Var strömmarna
Var havets vågor inom utom mig

Lyft mig in i vindarnas dans

Bär mig över under i genom

Till

Vår hamn


Smek mig in i dröm