källströmmar

hon hade sett isarna lindas över markerna, det var inte vackerisar,
dessa isar var svartna ogenombrutna isar,
de vare sig reflekterade ljus eller gav,
de andades skärande kyla,
de gav icke kinderna rodnad de strök ut ikarnatets vilja.
med händernas hjärtströmmar hade hon sökt lindra jordars hudsmärta,
smekt stammarna omfamnat
rötternas kronor,
kronornas rötter.
bett vindarna andas mjuka svepande rörelser
i dagars famn hade hon lindat soltrådar runt varje blads frysande ådror,
i nätterns famn hade hon vävt in silverne ljus.
stjärnstrålar sökte lyfta fram linjerna
inför de blinda.

Länge nu hade hon känt vindarnas högandning,
sett molnmantlarna andas böljande vida,
krigarnas långa hår glänste korpsvarta vingar,
huden glänste brons böjda näbbar andades
i händerna lyste stavarna
milsvida kring
ur ögon
strålade blixtars ljus,
de andades icke ondska
de andades
varm
kärlek
se
se

Krigarnas bröst hävdes
hjärttoner djupa
vibrerade in i
länderna
dörrar
slogs
upp
hör
hör
hör

molnen drogs samman
djupt violetta fyllda tårsjöar
kylan välvde om
hon frös
frös in i ben
och märg
drog sjalen
tätare
tätare
om
såg fötternas sönderrivna steg
hörde markernas
ländernas
suckan

dina händer är källströmmar
lyfter mig upp i skimmerljus
aning.

Jag är så trött jag lägger livet i träda,
vandrar in i skogars djup stammar sluter tätt om
glänta öppnar händers välkomnande gest
jag är så trött sluter
mig inom


Hennes händer öppnar ryggen
Hennes händer är
källvatten
stiger in
i mig

Lyfter lyfter lyfter varsamt upp

Sorghavet sveper om

händer är källströmmar lyfter oklarnade droppar
ur det vidöppna bröstet
sol berör

färgade trasselhärvor skakas
reds ut

vackernystan strålar är öga av
soltrådar

Hon håller soltråd i fingrar
glanslösa svartpärlor
träs på band

Hennes händer är källströmmar
sköljer lyfter upp
rad efter rad
pärlrader

vind mjukandas om
klarnade droppars
regnbågsfärger
lindas om
bädd

hon hade sett isarna lindas över markerna, det var inte vackerisar,
dessa isar var svartna ogenombrutna isar, hon ser dem smälta
ser hudarna skimra ser inkarnatets vilja vakna
med händernas hjärtströmmar smeker hon jordars hudlycka
smekter stammarna
omfamnar
rötternas kronor,
kronornas rötter.
ber vindarna andas mjuka svepande rörelser
hon ser pärlor öppnas
hör grönhavet
andas
hon omfamnar vindarna flyger
in i
sol
sjunger
dina händer är källströmmar
lyfter mig upp i skimmerljus
aning.