I den klaraste av nätter
fann jag en spricka i fängelsemuren
månsilver rann in
över hårdgolv
Vindstrimma bar mig i genom
sprudellätta steg vandrade fria in i ängsharv
neg
djupt
inför skönheten
gnistrande pärlor bjöds att dricka
jag bad spindelmor
om trådar
skrudar träden med dropphängen
Vindstrimma
bar mig
igenom
i fängelsemuren slöts sprickan om
klanger bars
av vinden
i tystnaden hör jag dem
niger
djupt
inför skönheten
ser in i tårsjöns silver
klanger av
ger kraften att stå ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar