orden halkade utefter isens blå
icke
av vilje
farväl
hur kunde det vara min vilja
ville bara få
tyst
på sårslagen
i kärlek viskar jag ständligen
far
väl
mina vissnade rosenbladshänder
kan ej förneka
längtan
hur skall jag kunna leva utan att
tillåtas säga
älskade med klara ögon andas ditt
svar
i drömmen
är du
älskade
vart är
du
vem är
du
nära
mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar