tempelporten

hon står vid tempelporten

med händer lagda

armar lagda i kors

hon bär en bindel för ögon

hennes ögon bjuder dig

in i tempelporten

portåder

 leder dig in i hjärtats sol

vari månsilverfloden andas renande klarhet

hennes händer

hennes armar är lagda i kors

se vidare

strålknippen

strålar

ut

astraleldar visar

tvenne vägar

uppåt

upp åt

ut över axlarna

ögonen är slutna

två vägar strålar ut genom armbågarnas

krökta nu kupor

i exakt balans

hon valde sannheten ur hjärtat

lades i grottan

av människors rädsla

inför det

dessa

såg

däri har hon följt människan

dväljts med människans

egentligen

bitterdroppar

hon har svalt dessa

renat dessa

hon reser sig

står framför tempelporten

urjaget löser

bindeln

över hennes strålande

genomskådande stjärnögon

i det du kan möta dessa ögon

helt utan att bländas

släpps du av ditt själv in i templet

hjärtrosen

utan

de taggar

du människa dit satte