(sömnslända)
sömnslända
spinnrockens hjul
skimrar
ekrarna
ett regnbågsmembran
sömnslända
spinner
viloväv
över det släckta
ansiktets linjer
eldmantel sveper om
tröttade steg
upp stiger hon ur bädden
havet
tar emot askan
*
(frät)
vem
hällde det frätande
syran gnager gong gongen
kvar är
cirkeln
med flammande eld
nio tigrar glider genom
helar
gong gongens hopp
*
(ränsel)
han lyfter
ränseln av hennes rygg
vattenorgel
ljöd brusande toner
näri kotorna
löstes ur bunden tyngd
fönstrens glasmosaiker
är öppnade till himlarna
slutna var de ej
ränseln
böjde sig bakåt
hennes hand
omfamnar ha i ömhet
de stiger in i är
*
(näktergalsvingar)
näktergalsvingar
rör vid de spräckta tonerna
ur bergsdjup stiger kristallton
tänder
det svartnade ögats lins
*
(smolk)
morgonvinden
snurrar i virvlar
vita äro bladen
gnistrande klara
hon bar dem i korgen av ene
han spelar luta
vilandes under natträdets krona
smolken
sjunker in
näktergalen
väcker röd strimma
varvid morgonvinden
strör vita blad
ur korgen av ene
renad
stiger dagen
han ackompanjerar
dagens stigar
(krusa dig)
vid pulpeten
med en pulpa
sitter en skrivare
pulpan är ett krus
krusa dig
spegel
öppna dina djup
völvan sitter vid härden
väver i fingerram
kristalltoner stigna ur spegelhav
ansikte du blidkas
av de tusen ögonens stillhet
kruset smidde
smeden i havssmedja
ässjan andades
pärlemor
och spegeln krusade ytan
in i rökgången singlade en fjäder
av sällsynt glasklar art
skrivaren skrev orden
i ditt egentysta
kan du
höra
tonen
ditt hopp
dina ögon är ej
grusade
skimmerlågan
brann starkare i hennes
völvans händer
han såg
snäckan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar