(trädgråt)
jag ser träden gråta
ser enarna gråta djupblå tårar
kronorna
har skurits av
rötterna är grenar
knoppande
sträcker sina liv in i floden
*
(snösläp)
de ryter
i natten
de vilka bär snösläpens
gnistrande
ädelstenar
kastar vita nät
lindas runt snödansare
nätens
böljande slöjor
i dem stiger rörelsen
gnistrande vita
är marker
näri natten släpper sitt grepp
snödansare
vilar vakande stilla
snösläpens bärare
nynnar tystro
*
(ögonhud)
och jag säger dig
ej med ord
med tystnad
tag dina steg
i dina händer
stilla
din gång
slut ögonen
låt ögonhuden
leda dig
följ doftregnen
givna
av
de vita bladens strålar
i det nät
havet kastade ut
vilket öppnade ytan
*
(höstnaknade)
i höstnaknade händer
blommar du
vita
ros
bebådar kaktusarnas
ökenvandringar
*
(gungben)
så minns jag
dessa stunder
vilka aldrig var
barnlängtan
ser en bild
ur en bok
barnet rider ranka
på äldremoderns ben
långa kjolar böljar
rosenkinder ler
du gungar mig på ditt finger
är dina ögon lika kalla
som aldrig
*
(sluter)
jag sluter mig nu i handen
musslan sluter sitt fjärilsskal
havet sandbädden
vaggar mig
knivar
smicker
går icke att bända med
tystnad
träden bär tysthängen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar