fredag 15 november 2013

den 15 november 2013


(tills)

han lägger
rosendoften
vid hennes slutna dörr



bäddar
trappstenarna
med purpurbräcke



svanarna har landat i sjööga


han sätter sig
i gryning
vid hennes bädd


följer hennes silvervandring


utan att röra
kallar han henne in


i doften av ros


viskar

jag vakar
vid din dörr


tills du ser mig nära

*

(skärvor)


Skärvorna
borstar han




Med mjuka rörelser samman

I dem

Såg han

Ett ansikte


Skärvorna
lägger han samman


 hans hjärta läker hans vara

*

(sinnesrövare)



sömnen
slöt ej hennes trötta ögon


tankestormarna
 virvlade in


monsunregnens mantlar
spolade bort slammet


vilket dolde
sinnesrövarna


vilka planerade övertagandet


hon mötte
deras ögon

förtalte dem i kärlek


genom sin rörelse
ur det hon såg


hjärtats väg


i enhet
vandrade de
in i



sömnen slöt hennes trötta ögon

*
(rent ljud)


vindarna andades
det rena ljudet


ur tonens vibrerande
mening

järnfilsspånen
granden


dras samman i stjärnornas hav


skänker sikt
öppnar tonstegens mod

Inga kommentarer: