(sabel)
elden flammar
dånande
dånande
sablar gnistrar
sänder
skälvande
andning
de vässar klorna
i de vitsvarta skrudarna
de reser sig
hudar
skimrar brons
ögons skarpa linjer
marker
hör rytmen av valv
öppnande
bakomframom
sablar viner
danser virvlar
korpvingar bredes ut
vänder blad
sabeltandade tigrar
vakar med den sovandes drömfärd
gonggongen
stannar
luften
skälver
dånande
dånande
sablar gnistrar
sänder
skälvande
andning
de vässar klorna
i de vitsvarta skrudarna
de reser sig
hudar
skimrar brons
ögons skarpa linjer
marker
hör rytmen av valv
öppnande
bakomframom
sablar viner
danser virvlar
korpvingar bredes ut
vänder blad
sabeltandade tigrar
vakar med den sovandes drömfärd
gonggongen
stannar
luften
skälver
*
(valsar)
valsarna
slätar ut vecken
i lärftens
skrynklor
kugghjulens
pussel
faller lätt in
marmorskivor
skänker kyla
svalkar de hettande
såraderna
och hon skall se fälten bära blom
i det havet
släcker hennes bojor
stiger
de vita bergen ur knoppar
av idegran
respektera min upplevelse
jag ber
*
(strössel)
solströsslade fingrar
sträckes in
i vitt fjolårsgräs
gnistrandevita
safirer
smälter in
i hennes vilande ansikte
ögonen
skådar in
i prismahänges
ellips
skapar
helandeandning
till hon
vilken reser med dyningarna
*
(reser)
hon reser nu
solfjädrar
bär henne
så lätt
så mjukt
nu reser hon
ut ur
muren
bergsrosen
vars frö
bar längtan till
hans ögons möte
hans hands
välkomnandegest
*
(tjärnkupor)
opalerna
i tjärnens händer
lyser upp
skogsdunkelhet
mossan
har bäddat in stigarna
hon sluter sig
sakta
inom
*
(sjöslöjor)
grön andas turmalin
in i violetta djup
eldslöjor
svävar
rör vid
silhuetters fingrar
sjön
är vikta blad
tranor
eldtranor
lyfter
vattnet fräser
bubblar
lyfter
hägring viker ut blad
apachetårar följer
himlarnas färder
*
(solströsslade) så publicerad på poeter.se
solströsslade fingrar
sträckes in
i vitt fjolårsgräs
gnistrandevita
safirer
smälter in
i hennes vilande ansikte
ögonen
skådar in
i prismahänges
ellips
skapar
helandeandning
till hon
vilken reser med dyningarna
valsarna slätar ut vecken
i lärftens skrynklor
kugghjulens
pussel
faller lätt in
marmorskivor skänker kyla
svalkar de hettande
såraderna
och hon skall se fälten bära blom
i det havet släcker hennes bojor
stiger de vita bergen ur knoppar
av idegran
respektera min upplevelse
jag ber
hon reser nu
solfjädrar
bär henne
så lätt
så mjukt
nu reser hon
ut ur
muren
bergsrosen
vars frö
bar längtan till
hans ögons möte
hans hands
välkomnandegest
grön andas turmalin
in i violetta djup
eldslöjor
svävar
rör vid
silhuetters fingrar
sjön
är vikta blad
tranor
eldtranor
lyfter
vattnet fräser
bubblar
lyfter
hägring viker ut blad
apachetårar följer
himlarnas färder
opalerna
i tjärnens händer
lyser upp
skogsdunkelhet
mossan
har bäddat in stigarna
hon sluter sig
sakta
inom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar