(månstrålsvioliner)
ur mossa
stiga de
de vitas följen
stjärnor i skog
skogsstjärnor
norna sitter vid
askens rötter
putsar skor
ställda i
vila vid
tjärnens
slumrande
öga
i denna natt
ljuder
tråden sonater
av silverne
månstrålevioliner
violer
*
(saknan)
hon sitter
där under
mamakuträdet
tackar livet
det
gör jag
saknar livet
det
gör jag
så
mycket
*
(kaprifolmoln)
kaprifolmolnet
moln
rör vid
slutna
sinnesväggar
gräs vajar vind
kvinnan
med
den öppna huden
viskar
doftregnen in
smyger mjukt
runt
knuten
lägger sidenband
runt tröskeln
löser gordens
hårt
åtdragna
kaprifolmolnet
moln
manar lugn
*
(rundstenar)
vid staden med
de kallnade
rundstenarna
går en ilning
av tankar
hon sömmar segel
till
skeppet vilket
splittrades
mot hällen
sjöstjärnor
bildar
ring
för nålens
vidgade syn
en krabba
spelar notens
väg
*
(silverstickor)
han täljer
stickor av
silver
regnen gav
månsilver
klinga
klinga
tråden löper
i hennes mjuka
fingerbädd
*
(lindanom)
i lindanoms
alle
skälver bladen
hjärtan
skimrade i
ljusbelivelse
hör steg nalkas
gruset bär vägen
dessas
*
(”)
det finns de
vilka kan böja metaller de vilka kan lyfta stenblock med lillfingrar
ja
det finns
så hur kan
tyngdlagen lösas så
enkelt
*
(”)
förundras du
någonsin med pennan
pennans förmåga
att skriva
eller ser du
bara orden vilka rinner ur spetsen
*
(”)
oftast glöms.
förbises ansatsen i steglängden
*
(”)
den uslare är
icke uslare än den gör sig själv
*
(”)
lycka behöver
inte vara leende
det kan lika
gärna vara allvar. insiktsallvar
tankar betar
lugn
*
(”)
om det hårda ej
är det mjuka så är det mjuka ej det hårda
om dessa ej är
så säg mig vad
är. är.
*
(”)
den ombytlige
byter ej om
upprepar ickeron
i sinnesyra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar