en gång för mycket länge sedan, nära mötte en ung kvinna, flicka hårda händer
flickan såg in i deras ögon fann ej kärlek
de var hennes föräldrar
för äldrar
för åldrar
för ädla
förädlar
ädla ros väx i himlasteg
flickan, den unga kvinnan smög ut, in i nattens gömda
tog ej farväl reste vida, dessa mina steg är befriande för dem
ädla ros väx i himlasteg
hon reste vida över gränser
visste ej vart
visste att värme måste finnas
ädla ros väx i himlasteg
jag vill minnas att
jag kan minnas
även då jag söker glömma det
jag var vacker i molnens ögon
detta var ända tills mitt ansikte revs sönder
mitt hjärta bröts upp med spett och slägga
så många gånger brast det
runda matta blodstenar
kol gömmandes glöd
jag helar mitt hjärta
det hjärtat i dessa stunder
molnen förtäljer
mig
är
ädla ros väx i himlasteg
den unga kvinnan ännu flicka
kom till ett land av länder
klohänder greppade
ädla ros väx i himlasteg
hon fördes till stentrappa med hårdräcken
såg en hög hotfull port
huset andades instängdas smärta
smärtskräck
de ringde på en klocka ekande hård
porten gled upp de steg in
en gång låstes porten
i främmande land
med en dov duns bakom
luften sögs ut innan den stängdes helt
med lås efter lås efter lås
nyckel klirrade vid väkterskas höft
ungflicka möttes av kallslående blick
golv med stenar ett vidsträckt kylande hav
en trappa vindlande suckar
med hårdräcken
den trappan fick hon lära känna nära
den unga flickan fick skura den med millimeterborste var dag
det kallades för att göra rätt för sig
den kallslående blicken synade varje vrå
fann den en smula kvarlämnad
fick flickan börja om igen
och igen och igen
ädla ros väx i himlasteg
den unga kvinnan, flickan kröktes ej
jag vill minnas att
jag kan minnas
även då jag söker glömma det
jag var vacker i molnens ögon
detta var ända tills mitt ansikte revs sönder
mitt hjärta bröts upp med spett och slägga
så många gånger brast det
runda matta blodstenar
kol gömmandes glöd
jag helar mitt hjärta
det hjärtat i dessa stunder
molnen förtäljer
mig
är
ädla ros väx i himlasteg
se mina kupade händer
av blodstenar
av kol
är rosenblad
nu öppnar jag händers dröm
molnen bär
rosenvingar
i är
ädla ros växer i himlasvar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar