i strålande ekerljus
tindrande
vandrar
hon
vitklädd
månvit
pärl
vit
vandrar
skrider
flyter
en ljusström av kärlek
fingrar hennes fingrar sirliga graciösa
rörde vid trädblad
kala grenar blommade
pil for genom hennes bröst
hon föll samman
en gång vitskimrande
svart pupill
blodsten
mattad
panna vilar till bröst
hon rörde vid kala
nu sluter de ring om
välver över
fallna
omkrets kärlek höljer tårdalens pupill
i dröm ser hon sanna
hon ser honom
skimra
de har alltid vandrat samman
hon sinar av hans
frånvaros
blinda
i fjärran hör hon trummor dåna
eldar flamma
kom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar