länge har jag besett min hand
med förvåning ser jag min hand bli fågel
jag stryker trött över ögon
kanske
träder bilden fram
såväl vet jag att;
solfingrar rör vid moln
klanger
frigörs
moln
molnseglare
synes ofta bära skuggor i händer
molnseglare bäddar om
solfingrar
sockervaddsvita
moln
marker andas med ens grådaning
såväl vet jag
att jag med solfingrar kan lyfta molnen
ur mitt bröst
men
jag orkar ej mer
inser ej varför jag skall lyfta molnen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar