i mitt inre har jag
ett hjärtbo
ditin kryper jag i smärtregnsfloder
rullar ihop mig i vaggande
vingar lyfter mig
är ett moln
seglande
solfingrar smeker mig lugn
ser stormar vina
i mitt hjärtbo
kan
stormar ej riva sönder är
så stillnar stormen
då stiger jag ut
smeker
världar
ljusbörd
föds
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar