drakskeppet

havets doft
havens sånger
sköljde in i hjärthamn

hon hörde skogarna andas
vida
vidande

stämnycklar

såg manshänder mjukfrågande
läggas till stammar

så

kan endast en mans hand läggas till

hon hörde dunsen
den dova dansen i det träd lade sig stilla

manshänder kvistade
rörde vid stammen till ren

sågen i handen
rörelsen doften

så låg trädet i delar i solvila
bräder plank

höst vinter vår sommar höst
vid eldens värman sammanfogade manshänder


i vårens sommargryning

såg hon skeppet nalkas
med vingar
drakvingar slutna runt kropp
drakhuvudet blickade fram

och fjällen glimrade i solskiva

drakskeppet seglade in i bergets grotta
hon vandrade runt berget och grottan bjöd henne in

däri
mötte hon
draken

och hon tog emot handens bjudord