torsdag 20 oktober 2011

byggaren

han var en främling
vilken lyssnat in i vinden

vinden
visade honom främlingens
mantelskepnad
lyfte denna
mantel
av

visade honom frändesolen


vinden steg in i kvinnan
mjukt fattade hon hans hand

du namnlöse vilken bär mitt hjärta i din hand

låt mig visa dig skogarnas andning


han följde hennes hand
såg den ej

dess närvaro
rörde hans hud
steg in


hon visade trädet

trädet vilket alltid bar blommor till hans ögonfägnad

vinden bad honom sätta sig ned
luta sig till stammen

doften av hennes ögon sköljde hans trötta

hennes armar höll om
hans trötta vandring
händerna smekte lätta
var fjärilsregn


han såg ej
armarna
ej händerna

henne

han upplevde närheten

pärlande
hördes hennes skratt

hennes hand gav honom stöd

hennes läppar snuddade vid hans ögon

hon pekade vägen in i skogens djupa


han såg fotklädnader öppnas

han upplevde för första gången på så länge

gräs, skogsgräs

mossa fuktig
god

luften andades av fåglar

träden
susade

bäcken hördes
möta forsen
forsen hördes möta floden

han kunde höra hennes pärlande leende glittra i skogen

högt ovan träden såg han
vingbredd lyfta mantelljus

utan att veta
lyftes han


han står på berget
med solen rörandes hans ansikte
lyfter handvinge skuggar ögonen


ser skogens andning vidderna
friljusen
frivandringarna


han ser träden glida isär och där

ser han henne ströva i ängen
omfamna en plats
en plats för
närvarande

ser han henne skölja händerna i floden
pärlor stiger ur
fuktar hans
torra
strupe


så är hon
borta


hand smeker hans kind


han vandrar nedför bergets stig
doften av hennes stigar
lyfts till honom

fjärilar
leder hans steg


vitskimrande
följer hans närvaro

träd

lägger sig ned inför hans gärning
använd oss väl


mannen drar timmer till dungen
väntandedungen

närvarandedungen


han tackar skogen
träden

lyssnar till stenarnas grund
hör dem lägga sig i ring

i mitten synes bergskristall skimra genom jord
här är mitten av din boplats

han tillreder stockarna
lägger dem i ring
flätar stockar
timmer i varandra

i mitten brinner eldens stad
allt är redo


för henne

vilken han vet skall
komma


hon vilken mjukt fattade hans hand
hon i vilken vinden steg in


vilkens hjärta jag bär i min hand
mitt namn är dig givet



ropa mitt namn
in i vinden


så skall jag
komma

Inga kommentarer: