i den första frostens klara
sveper hennes långa kjolar marker
barfota är hon
mina fötter vill känna
bär vilja till upplevande
mina fötter vill viljande andas klarljus
andas genom detta
klarljus
plommonträd har släppt sina blad
alla blad
gulvingefjärilar flög in i vindar
hon lyfter förklädesflikar med vänster hand
förklädesskål
förklädeskorg är i hennes vänstra hand
plockar frostbitna
nupna
plommom
gula
lägger dem varsamt i förklädesskål
täckta är de av vita gnisterpärlor
niger gör kvinnan inför plommonträd
tassar med lätta fötter in i stuga
i spisen brinner eld leende
väcker honom med
blommande
vår
blommande vår ur plommonpaj
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar