de bad bin ur skogar komna om droppar
solguldsdroppar
ur sol höres
de
bin
bär intighet nära
synes regnbågsskira vingar
ur nektargömmor
lyfte vingbärare sötma
bina gav dem gyllendroppar
de bugade till
in för jorden
till himlar
till alltet
med handen över hjärtat
lyfte de värme strömmande
de sände sitt tacksamhetsljus
i vida ringar
de slungade dropparna i vindgunga
honungen rann
bäckaflöden
in i skålen
skålen given av röda lerans jord
andas händers
närhet
andas händers kärlek
hon minns hur han i gryningen
gav henne skålen
med soldroppshonung
hans fingrar
doftande
befriade av det
ljungen säges bära bud om
hur han rörde hennes ansiktes fårade
samlade hennes tårar i handen
kysste tårarna
jag var blind
såg inte det jag skulle se
hörde din stämma slöt den ute
slöt allt ute
slöjan lades över ögon
nu ser jag med min hud
och jag andas dig nära
nu ser jag
hon kysste hans ögon rena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar