skogarna
släppte
ljuset
skogarna släppte ljuset i det de hörde
hör pärlhalsbandet slitas av hennes hals
hennes stämma brister i tusende tonföljder
skogarna
släppte
ljuset
i det de hörde
hör hennes bröst blottas
i det de hörde
hör hennes handleder dras åt
hårt åt
repen skär in
skogarna
släppte
ljuset
i det de hörde
hör hennes anklar kättjas
urberget
gav
ur berget gavs facklan in
i flodmannens hand
han springer genom skogarna
skänker
ljus
i
skogsbägare
han ser henne kastas utför stupet
illvillandehänder applåderar
forshänder bär henne
genom fällor lagda
flodmannen planterar facklan i grottan
ditin hon lades
det växer ett eldträd i en grotta
bak vattenmantel
rötterna är rubiners rosenblad
i kronan lindar eldfåglar toner
i stammen strömmar
tvenne blodsvägar
samman
han vakar
flodmannen vakar henne till liv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar