(skogsögeblick)
skogsöga blickar
genom
lätt slutna
strimma av iris
synes stjärnglimra
stammarna är stavarna
i kristall
tysttoner
spräcker ljudvallen
byggd av
skrän
av skrönor
skogen
sträcker handen
lyfter det sargade stråets
ax
ditt hopp bär jag
in i timavind
*
(strupsegel)
skimmerlåga
rör
vid
ord
uppenbara
öppnade segel
fylld
andning
strupen vibrerar
rörelse
in i tonen
ur hjärta
stiget
väcker den slumrande stigen
*
(lyssnaröga)
inför hennes lyssnande öga
avkläder
träden
barken
livsbarken
tusenbåtar seglar
i skogsbäck
in i flodhav
inför henne
hennes lyssnande öga
står träden
kristallpelare
de trodde vi sjönk
i ett utanförhav
*
(pärla i hand)
pärla
i en hand
lyser upp natten
bär
dagens gråsegel
*
(urstycke)
han täljer
ett stycke
träd
ansiktet
han ser innanför huden
livsådror synes
skimra blå ur röda
han ser
lågan fladdra
blå skimmer
omfamnar röd
violetta
bär de lågan
de är
ljuset
vitt skimrar hans ögon
värme
han minns
hur de
stöpte ljus i midnattsblå
vintervitas gnisteldar
*
(längeväntad)
gången
är krattad
med bergens
vita kammar
polerade
i bröstkammare
givna i hand ur hav
han väntar henne
hör hennes fötter mjukt
möta
stenarna
vilka rinner nedför sluttningen
han sluter ögon
så länge är du väntad
hanns ögon
är
tusenstjärnors strålar
i det hans hand omfamnar hennes
han bjuder
henne
arom ur
röda bönors malda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar