(silkespapper)
huset
är
tömt
ödetrappan
skurad med sand
vit
är stigen
vassens plymer
vaggar ekan
ekon
sluts varligt i vita silkespapper
med röda sidenband
stilla står hon
kvinnan
sjön är
tömd
mjukt närmar han sig
strandvakaren
rör vid hennes
nacke
vita silkesvingar
med röda bröst
lyfter
oron
(havsgrön)
havets
gröna
skimmer
sköljer in
i sand
blå stenar
tvagar
ögons
silver
röda
rubiner
skrudar
bärnstensträd
*
(handblomma)
handblomma
skål
given av
rosenblad
komna ur lotussjön
den vitas
rodnande gryning
vari
ljusfjärilar
rör vid
andnings
droppar
urkällans
handblomma
*
(kommen ur)
kommen ur natt
är kornets spirande
hjärtblad
trappan
lagd
av guldblad
bär groddens
silverfjädrar
skriver
nattens indigoblå
midnatts
stjärnhav
*
(sällviva)
sällviva
i sällsamäng
rör vid
sällhetens vikta blad
i skrinet lagda
seglade i hav
buret
av
den
vilken snidade rosenskrinet
med varsamhet
i visshet
av taggklornas
hullingar
en efter en
snidade snidaren
rosenbladsdoft
ur taggklornas hullingar
lättade mötte de
snidarögons välvilja
vikta
blad
rör vid
sällheten
i sällsamäng
sällviva
*
(hon har)
hon har tvinnat strängarna nu
monader vandrade
redo är hon
lyfter tonerna
ur lyrans famn
till den vilken vandrar
i vindarnas mening
*
(havet)
hör
du
havet denna natt
hur havet slår mot klippornas
spända hud
ser du
vargarna dansa i ring
målade i
huden
klipporna är i cirkeln
vilar i hennes hand
hon lyfter trumman
in i ädelstensljus
frigör
stämman
i denna
natt
rör de mjukt
vid varandra
klipporna
havet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar