(molnskålar)
de tillsade henne
se
molnen
se
skålarna
vilka i sig bär
pärlor
ur
drömstädernas smedja
vari sanden virvlade in
ur tyfons andning
varvid blåsaren
blåste dessa skålar
av
glas
ur
sand
pärlor
i glasblåsarens hjärta
doftar
sandrosor
hon ser molnen röras av
andningsljus
*
(nyponellipser)
nyponens
ellipser
minns bergsrosors
eldanser
slutna äro bladen
nyponellipser
blickar in i
intighetens fyllda
kolibri
kysser de vissna
bladens regnjalusier
eldellipser
är kvistens ögon
*
(stenmjuka)
stenar
mjuka
mossbäddar
vilar i skogens nät
i rötternas
stammarnas flätade nät
spindelmor
vävde
spann trådarna
stenar
mjuka
mossbäddar leder barnets
lätta upptäckarsteg
stenfolken
sköljer
stigminnen in
bäcken vilar stilla
*
(kvistögon)
kvistögon
blickar med halvslutna
ögon
grenar bär
malakitstavar
glänsande helanderörelser
väcker vindarnas dotter
hennes steg är mjuka
smekningar i mossmockasiner
hennes svar är
skogens
viskning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar