(bergsjonglerare)
berget
står i
nordanvinden
jonglerar
med stenbollar
stenbumlings
bollar
bumlingarna
fnittrar
det hisnar så
kittlande i magen
maggropen
varligt sätter berget ned
bumlingarna
tänder lyktan
i kammaren
förtäljer trädens väg
in i barnens lyssnarögon
*
(vinterfåglar)
nötskrika
skriar i vinden
sidensvans
breder ut
sidenjordar
vinterfåglar
rör vid viteldsblad
*
(kristallide)
de rör mjukt
vid trädens
kristallide
vinteride
kisande blickar träden
in i vingrörelser
de tofsbärande
strör toner
glädjetoner
in i ögon halvslutna
snöblad
virvlar skönhet
*
(kakel)
rad
efter rad
fog till fog
rutor
i blanka ögon
med nålsfina penslar
sitter en kvinna
i fjärranland
vid
oljelampan
invid eldens stämma
kvinna målar bårder
ur bardens stämma
*
(torgstenar)
torgets stenar
lagda i ring
lagda i stjärna
suckar
i avsaknad
händerna de trygga
sättaren vilken besvarade orden
vart
är de
komna
fötterna
hans
bara
frisanden han målade in
vart
drog de
sättarens ord
band de orden
inom låsta ramar
torgets
stenar
lagda i ring
i stjärna
hör brunnens torrlagda
dockan dansar
i ringar
av guld
ur djupet glittrar droppen
han
är här
avsaknaden
är ej hans närvaro
av
saknad
saknad
av
vandrarnas ögon
är det ni upplever
i bladens ådror
*
(och där här)
och där
under den vida kronan
av det upp
och nedvända
kristallträdet
sökte jag andningen
korsetten
knöt jag upp
de korsade
taggtrådarna
upp ur havet
såg jag den tunga kroppen
andas
andas
vinterfåglar
rör vid
trädens kristallide
vinteride
sol skimrar mitt brösts inre
berget släppte ut
sitt långa hår
och där
i vattenfallet
tvagade jag tvivlen
ur mina händer
så mycket längtade jag
till
in i samtalan
jag hörde ej dånen
en snöflinga
föll
dina läppar snuddade
vid
med dig
älskade
talar jag
här
under den vida kronan
av det upp
och nedvända
kristallträdet
vi andas med de glömda sångerna
i sikt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar