(för ut)
den stigen
har hon vandrat
för
ut
stövlarnas mjuka
lyfter
mjuka
snöblad
stegen är
tyst faller bladen
trädtemplet doftar
en hand av stillhet
hon vet
att
hennes väntan
är över
i ett svagt ögonblick
är hon
på väg
att
vända sig om
*
(porslin)
en kanna av
skiraste porslin
rispapperstunna
väggar
håller hon i handen
i gryningen
ställde hon kannan
invid trädets rot
ur drömkannan
häller hon vattnet
i fatet vilket viskar
drömmen ur
moln
hon hör manar andas
med vinden
mjukt faller snö
*
(av kristalljord)
han gav henne
skålen
drejad av
kristalljord
blicka djupt in
i detta tömda
se
fullheten
stiga
fram leder din vandring
se dig ej om
tillåt dem vila
i spirande
grodden
är ådern
vilken andas ditt hjärta
*
*
(stillandas)
hon andas
stilla
insegels
utsegel
spänner andningsduken
syringen
sybågen
är mottagaren
av andningen
månstrimma sömmar
silverfästen
hennes fingrar
rör mjukt vid
stilla andas hon
väcker
stämman
kommen ur
utsegels
insegel
(vriströrelse)
mjukt
faller snö
bäddar in mina ögon
i drömbolster
vandrar
i ängen
av himlars sken
violintoner
dansar
smaragdgräs
bufflar
betar
bär molnen
mellan hornens
djupa
havet sköljer stränder
händer
rör vid
hennes vrister
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar