(fingerbjällra)
en liten bjällra
en
silverklocka
håller hon nätt
mellan tumme
och pekfinger
stilla
lyssnar hon till
vindens
stämma
hon följer tonen
saktar in gången vid tjärnen
däri
stjärnljuset
förtäljer henne
hur det kommer sig
*
det vandrar en vind
en lätt rörelse
genom
stillade
regnmarker
spröda grenar
bär gnistrande
droppar
droppar
i solvind
blänkande
mattade
gnistrande
så är
detta liv
denna rörelse av vind
*
(fönsterljusgivan)
du
sträcker dig
till
fönsterljusgivan
stängeln
följer vandringen
sakta
viker du ut bladen
den eldröda
varmröda
kalken
i din hjärtgivan
*
(handmantel)
hon vandrar i ängen
händerna släpar
händerna
är
hennes mantlar
tyngden
släpar efter
hon bär
den tappade orken
(skogshusfolk)
så kom det sig att vi av
skogshusfolken
lärdes vägar till helande
hon slöt sina armar runt
alabasterträdet
lade kinden tätt intill
alabasterträdet lyfte henne
in i grenverkets
bädd
i gryningen syntes
alabasterträdet
bär en vit blomma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar