(gnugga)
vid floden
står en kvinna
hon gnuggar kläden
rena
brädan
klappbrädet sjunger
trummar
ångan stiger
såpbubblor stiger
hon sköljer i trenne
tankarna rena
hänger kläder i vinden
till torka
*
(trogen)
trogen
blickar
skogen in i kvinnans händer
flata stenar
bäddar in
tjärnen
vandraren lyfter stenar
bjuder
oblater
i de sargade stigarnas
blad
*
(tro att)
vagga min stämma
så trött
in i pärlljus
vagga
mitt hjärta
i min tro att du
älskar mig
vagga mig
en liten stund
låt mig tro den stunden
dess oändlighet
slut så
mina ögon
i den stund linsen
brister
*
(bryta)
i den lilla stugan
helt nära
forsen
forsen vilken talar
ur sjön
sjön vilken vilar stilla i
fågelvingar
sjön däröver han
lade bron
den vita bron
med mjuka kvistögon
vilken viskar
näckrosors
hjärtan
till henne
med de vida linnekjolarnas
vinröda fägring
med manteln vävd i midnattsblå
klarhet
hon kom
stilla
röken stiger ur bagarstugan
för dofter till honom
vilken lade bron
till henne
röken viskar
kom
kom min älskade
i det höga plymgräset
bjuder hon honom
brytbröd
låt oss bryta tystnaden
*
(oroshärd)
oroshärden
är bröstets svepning
tung är
tyngden
så
tung
mina händer är
de fallna höstlöven
pressade
i herbariet
*
(längesedan)
så
länge
sedan
ett ögonmöte
alla dessa
ord
fläktande
spruckna
solfjädrar
så
länge
sedan
ett ögonmöte
*
(”)
brunnen ligger helt nära dig
brunnen ligger ej längre
än dina händers
spannar
når
*
(”)
solen bryter igenom
detta bryta bryter ej av
söndrar ej
det är att lyfta täckelsen
det är det skira ljusets andning
*
(”)
det är näri du stillar din iver
du når solbladsängen
*
(”)
lägg handen mjukt till trädets
stam
innan du fäller din mening
*
(”)
sträck dina händer i bejakelse
ångern i samma skeende
knyter andningen
*
(”)
lägg stämman din i nyckelharpans
stall
nycklarna växer i skogen
beta i gräsets höga
lyssna till
stämmarens närhet
*
(”)
den verkliga innebörden
lindrar din osikts
åverkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar