(kvinnostrand)
havet har dragit undan
manteln
stranden är
blottad
i vågor av färd
floden bidar
i klippornas händer
hon följer ebbens andning
lyssnar till sandens
vandringar
minnenas
skönhet
och gräset
susar
i hedens händer
välkomnar hennes närhet
de följer
flodens vaknan
*
(stämmaren)
stämmaren
bär
sensibla fingrar
lyfter upp
den falska tonens klagan
*
(väverska)
hon väver
i midnattsblå nattmörker
ur hav
givna trådar
gryningen målar
eldsflammor
hon följer dagen
hon väver
i silvernatten
manteln med snäckor
med pärlors intarsia
hon andas
ut
*
(rosen vit)
rosen
vit
i örtagård
skådar in i
ängsdimma
hör
hans mjuka
tassar närmas
i aning
stiger lätt
rodnad
hon sänder
ledljus
*
(liljeblad)
liljeblad
stiger ur
jorden
hon bar
bladen
i hjärtats
händer
natten
natten har
pudrat bladen
med klara
diamanter
hon bär i
hjärtats rosengård
*
(”)
allt det
vilket kallas ondska
är allt det
du gömmer dig bakom
hör ditt
hjärtas klang
*
(”)
stormklockorna
dånar
marken
skälver
alla flyr i
tron att maran rider in
hör de icke
lovsången stiga upp ur bädden
*
(”)
din kropp
reser sig upp ur
säg mig vilka
breder ut sig
bär dig
dina fötter
kanske är rotsvaret
*
(”)
varje steg du
utverkar tager går
speglas i
jorden
se regnbågens
ena halva ovan
allt är
cirklar
rörelsen
stegen
du jonglerar
med bollar
cirklar
låt dessa
vara skirglas
sällsynt glas
(”)
se sårens innebörd
lyssna till läkandestämman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar