vindar viner
sveper mantlar
stormryttare rider molnhästar
in i
sefyrs stall
ur molnvingar
hon lyfter sitt ansikte
stiger hon
silvrande
skönhet
silverne klanger ljuda i natten
silverne skönhet skänker vandrare ledljus
led mina händer in i är
oh moder av silverne vidder
sträck mina fingrar in i kronans stjärnhav
sträck mina fötter in i jordmån
så må mina tåblad blomma i jordens andning
sträck stammen min ur
i denna natt är stjärnor
lanternor i stormande hav
i trädens händer
i
molnträdens
händer
vandra med mig
låt oss se bladskymda
skymdas blad
hör du
dunkelhet andas
pulsen är en stegrande häst
hovarna slår i ditt bröst
det dunkla
kan vara
farofyllt
far o fyllt
så är den släckta färden farofylld
är den detta
farofylld
av färd fylld är den
denna färd manar dig
vak upp
lyft lanternan i din hand
upplys vägen
manar
skärp dina sinnen
sejdar täljsten in i din hand
vik upp de dunkla bladen
jag stiger ned i djupen av min själ; hör
finns det en början
så måste det finnas
ett slut
finns det ett slut
så måste det finnas
en början
stjärnvinden i mitt bröst fattar ömt mina händer
vi dansar runt
stjärnvinden lyfter ramsa in i sång
så är början
så är slut
allt är intet
intet är allt
så dina sånger in i mina händer
så skall vi sprida sångerna
dit sångerna hör
hemma
dunkeldjup är min längtan
framstig med ditt ansikte i dina händer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar