han
sträcker handen
genom
molndun
hör henne komma
i fikonlundens
violetta
det vackraste fikonet ger hon honom
se
violfjärilar
lyfta
orden
ur bojor
han
ser henne i tusennätter
djupt
in
i
ögonen
tillåts
vandra
sätt dig här vid tystträdet
under
tystkronans
tysthängen
hör tyströtter andas mina djup
han
upplever de
stjärnvita fåglarna
snudda vid hans drömord
i den första nattens gryning
besannas cirkelns
bud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar