(vandringsstrimma)
det vandrar
en strimma
en månstrimma i natten
hon
bär
diademet i handen
stjärnor
gnistrar
ännu
en stund
kjolarna frasar
i gryningens frostvita
bäddar
hon klättrar
uppför spindeltråden
ur västanom
in i östanom
*
(vallmoeldar)
jag öppnade
mina händer
såg
vallmoeldar
släppa
bladen
katharsis
i mina händer
jag såg fälten
blöda svårt
såg
fälten
läkas
i det läppar
rörde vid kedjornas lås
*
(sepiasten)
sepiastenen
lade sig
i mina
i min hand
riv mig
med dina fingerblads
järn
marmorskivan
svalkar min panna
fukta mig
med denna måndroppe
ur
alabasterkronans
stjärnsmyckade
skriv
med ditt hjärta
tecknen
*
(fjäderdunsögon
dina ögon
fjäderdun
vilka
rör
mognaden
till tårar
stigna
ur källans
glittrande bejakelse
säg mig
kan mansljus
vara mjukt utan fordran
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar