(vindbäddar)
mjuka
bäddar vindarna
in de råmandes stämmor
i tystnadens stillhet
träden bär
gnistrande kristallblad
spåren
är
gömda
i
renhets händer
*
(bäddtystnad)
skogen
andas
bäddtystnad
kronor bjuder
tyst
mottagande
i fingrar bär de
lätta tysthängen
i natten
sömmar hon
mockasiner
av
snödun
stegen är
tystnadens rosenbladsmoln
*
(bergsfallande)
hon stiger in
bak bergets
fallande
vatten
virvlar
stiger in i mjuka moln
hon beskådar världen
genom slöjans skimmer
*
(dina spår)
älskade
dina spår
kom aldrig
att väva runt
knutarna
du löste ej
gordiska
rebusar
hade du lyssnat
så enkelt hade de öppnat sig
se
jag tar nu
denna skälvande
ordfågel i min hand
släpper
älskade
och var du än
smälter in
samman med din själshud
vet jag
att hon andas ditt mansljus
agape
är en förverkligad
dofteld
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar