(stundkorn)
i ängen
den vilken
pudrades
med stjärnmjöl
gnistrar
i ängen står en såningsman
mannen sår korn
stundkorn
mannen vänder ansiktet in i
månvinden
viskar frågan
hur kan dessa korn gro
spira
hur kan hjärtbladen finna
mod
(vitpudrad)
vitpudrad
är marken
hennes morgonstigar
bär diamantmjöl
siktat
i stjärnhänder
skalen
är
seglande drömbåtar
*
(stamviskning)
stammarna
viskar
mjuka stämmor
furorna
reser
bergsvida mantlar
ögonen gnistrar
vita andningsblad
stammarna lyfter doket
rör vid
ögats
lins
porten glider
glider sakta upp
silverklanger ljuder
i de skridandes händer
stammarna viskar
mjuka
stämmor
*
(slutna händer)
jag
stiger in
i mina slutna händer
fingrarna
är täta väggar
släpper ännu in
springor av ljus
pelare
målar
golvens jord
jag fryser
så är värmen borta
så finns jag ej mer
endast
en skugga
i mina slutna händer
*
(säg mig hur)
säg mig
hur
hur kan jag vandra
i dessas
slitande
klor
klokäftar
tankekvarnarna mal
mal
mig sönder
det söndrade
förs samman
helt
så
kan du vandra
aromens essensstigar
*
*
(fattas)
älskade
käre
jag lyfte mina sinnen
in i skymningsskogen
jag såg
molnen klättra
uppåt
och berget
var ett vattenfall
fyllt med mjuka
molntassar
synen
skänkte
mina sinnen
ett
slags
ro
ty jag klättrade med
in i skymningen
käre
älskade
du fattas mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar