(åldersvis)
åldersvis
sticker hand
i fickan
ögon
ser djupt
följer barnets
blick
rosenkinder
glitterögon
ur fickan
släpper han
en ödla
i barnhand
barnet ler
växer in i
himlars
stolthet
titta
åldersvis
jag
vågar hålla
min vän nu
*
(jordvara)
hon sträcker
fingrar
in i
jordvara
trädet
med de vitas
fjärilar
hon flätar
jordkorgar
grottor
till himlapärlor
kommande blad
i blivande krona
rötterna är
utbredda
i stadigvara
visshet
nu
sträcker hon
stammen
nu
breder hon ut
kronan
fjärilsregnen
svävar
kysser
hennes
nu
stigna
*
(allt under linden)
molnbärare
allt under
lindens
krona
snidar
av rönn
staven till
vandring
pilgrimen
kom vandrandes
ur bergens
mosskupor
*
(åldersträd)
åldersträdet
ler
kärlek
säg vad vore du
utan all vår
närhet
till kvisten
vilken vänder
ansikte
till
ja
vad vore jag
vad vore du
utan all vår
närhet
ja
vad vore
andas nattljus
in i
solhatts
djupvioletta
rudbeckia
*
(”)
det kan ej ske
när händer ej är öppna
när ord är ord
stelnade
ordformer
det kan ske när
formerna vittrat sönder
malts till mjöl
sjunkit in
i
händer
*
(”)
det sägs att
likstel är den döda
jag säger, visst
är det så
men
likstel
är icke det, det
vilket sker då väsendet bär ett traktat
ett traktat
vilket är att eftertrakta likhet
att vara lik ett
medvarande väsen
att överge den
du är
däri; i den
eftertraktelsen stelnar du
är inte det ett
mått av likstelhet
att bli den så
kallade döda
nåväl
detta är väl bra
då det leder till ett vaknande
eller så kallat
pånyttfödelse
det finns andra
vägar än detta
förbli vid din
läst
detta vaknande
uppvaknande är
ofta häftigt
det andra jag
talar om kan nämnas vid
lär känna dig
själv, ditt själv
den du är
så stelnar dina
leder lite mindre
kanske mer kan
liknas vid träningsvärk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar