(klätter)
jag klättrade
högt upp i
träden
orchideer
viskade vägen
kolibri¨
bar mina ögon
kyssta av
tystnad
en man syntes
vika undan
monsterablad
letade efter
steg
en droppe
syntes falla
in i ett spår
han ser droppen
spira
han flyr
*
(bäddlyft)
molnen
lyfte mig ur
bädden
svävade fri
silvertrådar
snuddade vid
varandra
här och var
var och här
flätandes samman
i gryningen
håller de händer
i den kärlek
vilken
benämns
ömhet
*
(ja, jag såg)
ja
jag såg
rosenbladen
virvla
i natten
träden blåste rosentranor
in i skogarna
skogarna
där bambu tonar
där folken lever
den skolade
rörelsen
och jag önskade
mig bergens
närhet
*
(ordsparvar)
ordsparvar
lägger huvud
i sniska
pickar
släppta
frömognader
komna ur
blomhavs nederbörd
gnistor av
mognad
*
(viskanderörelse)
rörelsen viskar
se mig
teckna
ur
rörelsen
livets färder
färdig är icke
bilden
i stilla
ur mig stiger
väsenstoner
så
viskar
rörelsen
in i barnets
penslar
*
(hagrop)
vem ropar
i hagen
det gör han
vilken vallar
molnen
molnen i himlars
ängder
han ropar
dem alla
ditin
ditin stängsel
ej är satta
*
(”)
ser du
knappnålen
denna nål är en
bra bild av livet
det så kallade
huvudet står i himlarna
spetsen står i
jordarna
knappnålen har
en enande verkan
när du
brukar den till
dess samt ditt bästa
*
(”)
det mesta har en
illusorisk gräns
det finns
nycklar att låsa upp gränserna
det mesta är
egenbegränsningar
*
(”)
kanske var det
molnen de såg när de talade kärlekens vingar
säker är jag på
att det ej var brådskan
ej hasten
molnen har en
vacker förmåga
ja, flera
en heter
stilla rörelse
även när stormar härjar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar