(apellilja)
apellilja
du bjuder
frukten av
din stams
vidgade
grenar
kvisten
är ett öga
med trenne blad
*
(obemärkt)
hjärtbladen
sluter sig
över hennes
huvud
hon sjunker
obemärkt
tystnadens
pärlor spräcker ytan
ringarna bär
budet
klingar
ut
landar i origos
mening
*
(sommarlandning)
sommaren
vandrade
hägern landar
i vassens lä
gjusen
landar i stenens
välkomnan
vida ut i
havsvida
ut i havsviksöga
öarna är djupa
pärlband
lummiga dungar
storspoven
svävar
örnen
följer hennes
ögons
slutna drömmar
hon ror
in i de vita
näckrosornas
ring
öppnad för henne
vilken ser
havens djupa sånger
*
(förmår)
han förmår
ej uttala stämmans
hjärtfröjd
i denna stund
näri
nöden släpper
krampen ur bojfästen
hon vet mannens
önskan
hon frågar
och svaret är en
nyckel
buren av vingar
äggen är lagda
i sand
han ber henne
tända
nattens dunkla
djup
repa vinbärens
mognad
bär
droppar
faller fria
vemodet släpper
i svarsvind
hon är en hägring
han följer
hägerns vingslag
hon faller
faller
blödande till
marken
en pil ett
obrukat skrivdon
genomborrade
hennes färdväg
nu är hon ett
blad
ett minne
i minnenas bok
vid floden
styx
*
(sjösideeken)
eken
med den vida
kronan
breder ut armar
grenar händer
rötterna
är bärkorgen i
hennes hand
vindar dansar
järneken vid
knuten
bär röda bär
vacker är du
viskar eken vid
sjösida
*
(”)
överge ej
meningsblomman
hjärtblomman
andas i ditt bröst
lyssna till
meningens nektar
meningens nektar
lindrar smärtan
smärtan påminner
dig om
din förnekelse
av dig av ditt själv
*
(”)
vinden rusar ej
lyssna
noggrannare
grann är vinden
i världstillvarons insikt
*
(”)
skölden höll de
upp
skölden tog emot
slagen
bilden detta
visar är
tillåt icke
utanpåverkan förinta ditt hjärta
skölden är en
bild att begrunda djupare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar