(eldbladsflammor)
eldbladen
flammar höga
gnistor virvlar
rytmen
frambringas av
fötters mjuka
rörelse
modern ler
de möter henne i
kärlek
hudtrumma
marktrumma
puls
ur skålar
av lera
handformade
bjudes
rosennektar
hon
talar
*
(hon talar)
hon talar
in i
vinden
orden
löses upp
i ädelstensdroppar
dem
fann jag ej mod
säga dig
en fläkt
rör
vid
hans
irisfält
orden sammanförs
pressas
samman
hans tydan
gör orden
överlämnade
övergivna
svävar
de i bidan
*
(stelfingrar)
fingrarnas
stelnade uttryck
fäller
bladen
fjädern ligger
bruten
udden tandad av
stormar av hugg
lerkrukan
bäddar hon in i
sand
in
under
brunnens
stenringar
viskar
brinn vatteneld
brinn
i ringarnas
väktarhänder
ansiktet lyfter
hon
in i
ädelstensmanteln
*
(jag har hört)
jag har hört
att ansikten är
många
i dessa
ordskogar
dolda
verkligheter
det
förtar
viljan min till
skrivande
hur veta
vilket är vad
vad är vilket
sannheten
är diamantens
slipade
renhet
kommen ur
kolbidan
så vakar en
kolare
med stenarnas
sånger
*
(”)
du talar
vem andas in din
andedräkt
ordens uttal
ser du
sammanvävandet
*
(”)
människan till
och med slår för att separera
kärnorna ur
helhetens vita
det fanns en man
han såg det
mjölkvita glasets tongåva
glasblåsaren
svarade hans syn
detta kallas
goetheglas
han svarade
djupen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar