(fingervärn)
lövet
bladet
flammade eld
en hand
skulpterad ur höstglöd
vinden
kysste lövet
bladet
skriften rann ut inöver marken
bär en mans
längtan
in i
levande liv
vinden smeker lövet
bladet
virvlar upp
trädet
tar varsamt bladet
lövet
i fingervärn
inväntar
en vinge
*
(sorgsenhet)
hans sorgsenhet
kupar händerna
runt hans ansikte
skådar i kärlek
djupt
in
se
skogarna
ditt ursprung
droppen vilken slöt dig
i sitt öga
gav dig
pupillerna
i oceanen av detta
ditt hav
ditt land
är jag sorgen i ditt hjärta
så är det
för att du ej hör din egen sång
hans sorgsenhet
sluter honom
ömt i famn
vaggar
honom in i hjärtro
*
(mossmantel
vid)
stenen
med den vida
mossmanteln
reser sig sakta upp
ur tramp
ur stamp
ur kastade lappar
av fall
samtalar med trädfursten
försten
så var vi korn
så är vi detta
låt oss flyga med vinden
en sten ett träd
svävar
skådar
ser en lyssnare
landar i hans händer
(skogsvrå)
skogsvrån
oasen i stadsöknens
kalla murar
susar
rör vid
öknens kala
resta väggar
talar in i folken
väggarnas murarnas längtan
minnen
ur stenar ur träd
ur allt det vilket en gång var
skogshelhet
folken lyssnar
hör svagt en stämma
inkallar utdrivaren
*
(”)
det talas om spöken om gastarom gengångare
snubblade du över din genväg
kanske är det din rädsla
kanske är det ditt hjärtas varning du vill driva ut
*
(”)
egentligen finns ej underliggande strömmar
dessa underligganden kan bli under
det vill säga i en medveten – kärleks – medveten tillvaro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar