tisdag 14 oktober 2014

den 13 oktober 2014

(blåklocksbröst)

hon bär

blåklockor
i sitt bröst


toner bjudna ur
himlaängder


vari pioner
vakar
djupröda


hon cirklar med solens
cinnoberskiva


en hand lyftad
mottagande

en hand bevattnar i
vidaregivan


fårornas längtan


hon åkallar
fältens blåklockor

*

(hans hand)

hans hand
en eka


älskade
ett eko


kommet ur sjön


lommens väktargärning
synliggjorde


natten en svart puma i stjärnglöd
i skalet bär hon
ländernas ädelstenar
ur bergshöga


han landsatte handen

hon gav honom handens sin
han stödjer den stig hon har


vägen icke orden

älskade
vågen är cirkelns fullbordade mening

*

(lotusträd)

lotusträden lyfter stockar
tigrar samlas i ring


bärnstenar glimrar i gräshöga
lotusträden frigör bladens andning
så faller dessa oblater
in i templens övergiva valv

*

(fyrvägar)

du bar bokens fyra vägar
pärmarna bar oxarnas plogar ur fältens röda tårar
sidenbandsord lindade du om i korsvägar
just där
i mitten
sammanförde du rosetten
rosettens diamantögonsring
kunde du
lämna över
orden du andades innan tiden blev tid
medans tiden var samt är din
allts
vagga

*

(”)

den stora kärleken kan endast ses av det nakna ansiktet

*

(”)

innan tiden blev tid
var tiden en vagga
är den än

*

(”)

vet du varför träden mjukt dunsar då träden fälls
av samma orsak
anledning löven mjukt  dansar vid markmötande
enkom är ett vackert smältandeord
kanske
allkom


Inga kommentarer: