Den gamla
Sitter vid sin älskade eld
Vattenfallet sjunger sånger runt henne
Huden är fårad
Pergamentstorr
Med
Tecknen
Händernas Känslospröt
Strålar
Kärlek
Ögonens hålor är dimslöjor
Kristallkloten har hon grävt ned i Jordefamnen
Modern
Tvagar dem i Källans Vatten
Hårets silverne linjer rinner ned utefter ryggen
Stegen Har slutat gå
Av hjärtats sorg
Blodets droppar
Sjunker in I Markens
Mottagande Händer
Sländan snurrar runt
Hon
Spinner trådens ljus
Spinner
Sin
Tråd
Tunnare
Skirare
Tunnare
Hon
sångmumlar
Brist min tråd
Brist
Älskade
Ljusslända
Spinn Ljustråden
Lång och Fin
Giv mig Vingar att Flyga
In I Himmelsrandens Händer
Vagga mig in i sömnens Ro
Brist
Brist min tråd
Tråden brast
Röda Pärlor
Stiger Var Natt Upp Ur Markens Händer
Kritallögon
Strålar Hopp och Ljus I Mörkret
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar