Ögonbrynen
Oändligt
Vackra
Välvda Bågar
Var Välansade
Under dem
Brann Glödande Kol
Var gång hon andades
Slog Eldsflammor ut
I Blom
Förkolnat hat lyste igenom
Hudens
Brännande
Blåsor
Skrek Smärta
Munnen gapade tom i svart fasa
Hon lät det ske
Maran slet klädnaden av henne
Remsornas
Strängar sjöng sorgesströmmar
Blottade såret
Hon
Red stormvinden
Den Svarta
Piskan var i hennes hand
Smärtan
Blixtrade
Ur
Hennes Händer
Piskade
Havet
Till
Skum
Fradgan
Varet
Vällde
Fram
Skummande
Vitt
Steg Upp Till Molgråterskorna
Kvinnorna
Tydde skriften
Tårarnas Händer
Lyfte henne upp
Hon lades i Molnbädden
Tårar vattnade Drömmen
Sköljde
Kristalljuset
Rent
Källan Strömmade
Liv
Pärlkransen lades runt hennes hjässa
Västanvinden
Bar henne ned
Lade
Hennes hand
I hans
Hon strålade i tillit
Ögonbrynen
Oändligt
Vackra
Välvda Bågar
Var Välansade
Under dem
Sjöng Havets Strömmande Ljus
Brann Kärlekens Glödande Värme
Deras Välvda Bågar Förenades I Cirkelns Helande Kraft
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar