såg förvånad in i tåren

Vattendroppen föll ned över mig
Bäcken rann ut i handens skål
Såg förvånad in i tåren;

Mannen och Kvinnan vandrade i Skogen
Regndoftande löv var över dem
Händerna var sammanflätade korgar
Stegen sjöng smeksamma sånger i jämn rytm
Mannen såg in i Kvinnans ögon
Frågade;
Törstar Du min älskade
Kvinnan log vattensånger
Mannen kupade handen under bladet
Sakta rann ljusbäcken ur bladets skål
Vattendroppar
Föll in i hans hand
Han gav pärlorna till sin älskade att dricka
Hennes hjärta log
Händerna flätades åter samman
Stegen sjöng åter smeksamma sånger i jämn rytm
Kvinnan kände så mannens trötta steg
Hon stannade stegen varsamt
Satte sig ned i mossans bädd
Mannen lade huvudet i hennes knä
Hon smekte sin älskades panna ren
Sjöng pärlande sånger ur hjärtats famn
Målade tröttheten ur hans sinne
Han reste sig och vandrade ut;

Tåren föll ur min hand
Ned i bladets skål
Såg förvånad in i tåren
Den var tyst