Tårarna Rinner
Upp Ur Källans ÅderRinner Nedför Kindens Båge,
Vem vet kanske Kinderna Är Regnbågsvalv...
Munnen blir Då Sjön
Näckrossjön med Doftande Rosenblad,
Gärningen blev orden,
Rymderna Är så Vackra
Det finns inget Bortom inget Utanför eller Innanför
människan skapar gör gränser
Allt Är ett
Helhet
människan gör ensamhet
gör tid
Rymderna är att gå igenom
BLI
MED
kroppen är ofta ett hinder
då Anden Vet
då Själen Svarar
leva i litenhet
Är att LEVAStort
Det gör ont Men ÄR Oändligt Vackert
*
Regnets Droppar
Hjärtats Tårar
Tårar
Blodets Tårar
Dropparna
Går aldrig till spillo
De faller I Moderns Famn
Ur Hennes Händer Stiger Skimrande Rubiner
Även om tårarnas smärta görs till svart smärta
Tårarnas Kol ligger i Hennes Famn
En Dag Lyfts de Fram
Strålande Diamanter att Givas till Varats Famn
*
Denna Natt Spelade Regnets Stråkar Med Trädens Stammar
Glittrande Ljus
Skrudade Trädens KronorSångerna
droppade
In I Blomskålarnas
Öppnade Händer
Tårar
Ljus
Smärta
Vinden Virvlar
Lyfter Tyngden Uppåt
Ljuset Regnar Ned
*
Natten vandrade
Mellan Träden
Smekte Dem Rena
Regnsångerna
Skrudade Kronorna
Sjöng Gryningens Ljus
Vindarna
Dansar
Runt
Virvlar
UppTyngdenVirvlar
Ned
Ljuset
*
Regndroppen vilar i Grenens Fingrar
Klingar då Solstrålen Finner Den
Klangen Stiger in i Ögat
Själen är redan i Droppen
Är Droppen.
*
Blommorna
Dansar I Ängens Famn,
Fötterna Stampar oseende,
Vinden smeker dem
Blommorna Reser sig och Strålar
Oförbehållslöst Ger De
SåFinner Ögat dem de ler tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar