hon sitter i tornet
med vindar
lindandes
doftrankor om
december sömmar
hans mantel
med
sidentråd
nålen glider med klarnat öga
kanoten glider
med klarnade linjer
fingerborgen
andas
hennes värme
falken breder ut skarpblick
så andas
kristallvindar
regn stiger
stiger in i stjärnvärldar
bäddar
marken vit
vitdun seglar
vidaredrömmar
befriar mörkret ur
den stängda
källan
december vandrar i
vinterängen
med ämbar i handklyka
hans doft dröjer kvar
i hjärta
ser december honom
snida
ämbaret hon hämtar honungsmjölken i
decemberljusets vandring
i möte med
värme
ämbar
ärbar
är
din
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar