de lever i trädgrottor
ozeloter strövar
träd skänker droppstenar
i natten
obsidian
i gryning karneol
vindar lyfter
moln
skakar lätt
ur valnötsträd stiger
valnöt
ur valnöt stiger
skrin
ask
i det franska fönstret fläktar
han anar
tänder kandelabrar
öppnar locket
sätter sig
vid pianot
lyfter händerna
soluppstigning
molnskingran
vadi är din väntan
mjuka
maskrosparaplyer
svävarfaller
ned
hans fingrar når tangenter
han smeker dem mjukt
närvarande
som om
om som
ur svartvita nätter ur vitsvarta
stiger hon
i tacksamhetsglöd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar