de följde stjärnan
ankom i denna natt
frambärandes gåvor till barnet i oss alla
öknarnas vågor svalkades av palmblad
bjällerklädda vrister – av bjällror klädda vrister sådde dansstigar
vindar svepte med mjuka frigörande fingrar ut spåren
molnen seglade vida
vattnade bergens sjunkna
rötter
steg upp
vita kristallklara toner
rena
stjärnor spann väven runt hennes brustna illusioner
lade om helande örter
i nätter av mörker syntes himlar glöda
ur hennes hjärtas bröstsorg
de såg ej roten
kupade händer runt sanden
reste pyramiders vakande ögon
lade de stelnade konungasinnena med följen till vila
tömde deras inre
ilade helgade örter
förband
andesåren
fåglar syntes fylla luften
intill den stund
dagbräckning
de stiger ur formen
vid floden växa kaveldunen
djupbruna intill svarta
med marmorkavlar kavlar
slätas dessa ut
markerna är svarta
de skär kanter rena
de viskar
denna nattrulle
skärper formens ursprung
så rullade de åter samman det svarta djupt bruna
växa kaveldunen vid floden
vilken leder stigen
han vakar i båten utan åror
med blicken fästad vid är
stjärnor spann väven runt hennes brustna illusioner
lade om helande örter
i nätter av mörker syntes himlar glöda
ur hennes hjärtas bröstsorg
de såg ej roten
kupade händer runt sanden
reste pyramiders vakande ögon
lade de stelnade konungasinnena med följen till vila
tömde deras inre
ilade helgade örter
förband
andesåren
fåglar syntes fylla luften
intill den stund
dagbräckning
de stiger ur formen
sandlejon vakar med mjuka tassar
kobrans vida huvudvingar omfamnar deras sörjande hjärtan
vid floden växa kaveldun
med palmblad täckes sandens ädelstenar
öknarnas skepp
vaggade valven
vattnade strupar
snörda
i denna natt stiger de
upp
över
ögats rand
viker ut
kronans blad
i kretsen av de tolvs rosenord
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar