(trädkronsaura)
aura
i trädkronans
fingerspel
häller skuggor
är silver i
nattväv
näktergalstoner
simmar i havsudd
silverpilens
öga skriver udd
spetsen
knypplades
i ögonkammarvrå
lommen
följer
kroppens
glasrörelse
i svarsvind
blåser ett barn
regnbågsbubblor
*
(solögon)
dina ögon
kysser mina
händer
din sol
är
förgätmigejens
bergsvallmo
strålande
blå
*
(ur nattblad)
han stiger
ur bladet av
natt
bläcket
rinner
av
huden
ornament
bildar ringar
havet
sväljer
sträcker
månpärlor
ur djup
han glider
mjuk beröring
in i havet
gryningstonen
*
(ros)
den rosen
vilken rör vid
örtagårdens vägg
den rosen
bjuder in
purpurfjärilen
den rosen
rör vid mina
ögon
så djupt
instigen
*
(talhieroglyfer)
talhieroglyfer
surrar i lufthav
oförstående
trumvirvlar
spräcker
trummans hud
hammaren
vilar
matt
i handens slappa
greppet är
en sinad
flod
sucken darrar
städet
kliver ur formen
kysser glödens
resa
*
(”)
visst finns det
tagare
så finns det
gnagare
livsgnagare
*
(”)
vägrar tråden
stiga in i nålen
invänta trådens
mognad
nålen är
silverpilens öga
*
(”)
du kan följa
rörelsen du kan gå mot den
är emot samt mot
ur samma hand
är motståndet
den enkla vägen
*
(”)
sätt tanken i
ditt knä
nynna barnets
sånger
*
(”)
violer är röda
rosor är blå
säg inte att
fallet är motsatsen
se bilden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar