(tonren)
sänk
din hand
in i vattnet
ryggen är
en vattentrappa
vattnet renas
kanske bäckenet
är
en hjärtformad
damm
en näckrosdamm
drick tonen
av det fallna
vilket nu stiger
i gryningsstunden
*
(in ur)
handen
sträcks
in
ur
vägarnas väggar
vän
frände
vandrar i
frändeskogen
vakar med
ordvallarens
bambuandning
fem klanger
stiger
silverklockor
rinner
tonsvar
ned
över
bergens ryggar
*
(dina tankar)
älskade
dina tankar
är dessa
vindarna
vilka sveper
trädens lövverk
bär
ljuden
tonande in
i rosornas
böljande mantlar
är du
vindens
allvarsamma
lek
du fattas mig
liv
i din bortovaro
*
(tystnad)
tystnade
lindar
jag
runt mig
en varpa är jag
fästena
bär doft
ur skogar
makarens
inlevande händer
det jag
eftertraktar
är varpans
varpens mitt
tomheten
vari tystnaden
kan andas
*
(skenande)
skenande
kugghjul
bär jag
de hackar
de gör mig illa
jag droppar
lenande olja
de
avvisar
skenar
skenar
skriar
uppskrämda
*
(”)
havets botten
sätter du din
fot din vandring i denna vas
stiger sanden
stiger botten i ett glittermoln
tätt stiger
glittret tätt faller glittret
skymningen
*
(”)
grunden stiger
ju underifrån
lägger sig ej
över
grunden
stiger ju
underifrån
lägger sig över
skulle grunden
lägga sig över vore den ej en grund
allt faller på
plats
just därför att
det skall stiga
det enskilda är
en villfarelse
*
(”)
lära
du kan ej lära
ut. lära ett liv en medvarande
lärandet är
kanske en droppe mod
den droppen kan
du lägga i lärandets hand
*
(”)
det kan tyckas
att vinden rusar
lyssna
noggrannare
är noden dess
andning eller
är noden nåden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar