tisdag 17 juni 2014

den 17 juni 2014


(bruten)

han fäller
ömt

stammen
till den brutna liljan


hans händer omfamnar

kalkens
vita

rosenrodnad


det brutna
är


hindren hon lindat
runt sig

runt sin egen levnad

hennes hjärta
är


en kvinnas

rosenskål

*


(väntan)

kvinnan
har så länge väntat


möta
detta ansikte


mannen
har så länge väntat

möta

detta ansikte

de når

bortovaron



havet viskar

varför bortovaro

*

(tärnsvävan)


tärnan
svävar

rör


molnens utslagna rosor


vindar
sveper rörelsen


i bärande


tärnan svävar

landar i molnskogens
lähand


klar ljuder hennes stämma

i kvällsstrimmans
eldöga

*

(rosenandning)


rosor


andas
röda



i hennes bröst




blå
stäppsalvia


strålar
bergsmoln



vita


ur röda stigars
flodbäddar




kanariefåglar
skrudar


strändernas
vita



snäckhänder



med
seglande



tonlågor

*

(genom)



genom
det slutna



fönstrets
blanka
ruta





lyfter han haken
i en kvinnas inre


genom
det slutna



fönstrets


stiger
den



ordlöse



viker upp
ordfåglars
vingar



i sömnen
hör


en kvinna
innebörden av



en
mans


tystnad

*


(i mognad av)


det äldsta
trädet


skogsträdet


viskar
till gryendekvist


höj dig
ej

upp över


låt oss förtälja
varande


det vi är


när vi är redo i detta

sker
skiftets

mognad

*

(”)

är rörelsen en del av ditt inre
är rörelsen ett yttre manifest
är illusionen rörelsens boplats
kanske är du stilla
kanske är du magier vilken målar bilder
in i dina linser
träden vet
bergen vet
rörelsen

*

(”)

vingen är föreningen med luften
vingen når längre än din aning förtäljer dig

*

(”)

i den så kallade yttre verkligheten är allt en så kallad begränsad yta
ytspänning
det är just det illusionen är
den kittlar ditt sinne vaket
ibland med kollision.


Inga kommentarer: