den 26 juni 2014

(vem vore)

och vem vore jag om vore

vore jag

vad viskar alla ord

vad tystnar alla ord i

vad är skalen de lindats i

är lindorna skalen

eller höljen till

öppnan

är jag kärnan

är jag stjärnan

den vilken molnen viskade

är jag huset

med skira väggar

sådor membran

vilka ljus tänder jag

tänder ljusen mig

vem vore jag

vore jag

vore

och vem vore jag om jag släppte all tro

är tron den jag är

vem vore

jag

jag vore

och jag frågar mig allt mer

är jag

är

jag

existerar jag

och vad är detta jag

fanns det

(pålen)

är detta bitterhet

är jag kommen bitter

bitter

detta förhatliga tillstånd

bitter

bitter

vill du vara bitter

harklar enen sin stämma

bitter

är du bitter

så var bitter

bitter hör också till livets rikedom

så hålls

bittersjälen fängslad

fången

i en cell av bruk

av okända

pigmenteringsgrunder

andas själ

andas

själ

drag samman

punkterna

till en vidgad ö

origoö

andas själ

tillåt smakerna

framträda

bitterhet är

en del av livets rörelse

ett tillstånd

i vilket bittersjälen

behöver

hjälpandehänder

helandehänder

oftast sträckta till

bitter är

en tagg

en påle

vilken slogs in i

ditt hjärta

du steg upp samt ur din grav

ur den kista vari du

ej slog i spikarna

så mycket hopp bar

barnet i sin famn

så mycket

hopp

såg skönheten

solens

uppgång

såg skönheten sväljas rödblödande

i sepiatoner i havet

i den stunden drevs taggen

pålen in i ditt bröst

du förintades

*

(flugan)

flugan landade

i handen

klättrade fingerlek

solspann

hällde regnbågstoner

flugans vingar

rörde vid kvalm

calmusroten

lindrade

tandradens blivan

*

(ur havsstig)

hon

ligger vid stranden

av lagunens öga

dolken

med pärlemorskafts

intarsia

ligger utslagen

blödande

fallen ur hand

palmerna har vävt

täcke över hennes kropp

ur havet stiger

en moder

kysser hennes sår rena

med tårar

ur

solglöds smärta

hon lägger ett opalägg

i hon vilken ligger vid stranden

av lagunens öga

viskar

slut henne in i ditt regnbågsöga

invänta opallotusens

öppnande

palmbladen

är hennes havsvagga

en moder vakar

med en kvinnas livsmod

*

(rallarrosor)

rallarrosor

följer

resandes fönsterblickar

rälsen lades

än ljuder

hammarslagen

i berg och i dal

än faller träd

än vrider gruset

singlet

händer i kval

rallarrosor

tröstar

resande ser endast vyer i

rusandes hast

än ljuder hammarslagen

och rallarrosen

gråter röda tårar

när skymningen faller in

träden reser sig

bergen växer ur singel

allt faller samman

hammaren smeker städet

snäckor

lyssnar in i havets sång

rallarrosor väcker

resandes

fönsterblickar

ur fönster stig

speglarnas visshet

*

(gräsviskning)

gräset viskar

och inte vet jag varför

ni lämnar

era vägar

är era ögon blinda för

skönheten

för nätets lagda trådar

*

(hans längtansögon)

hans

ögon

bar en längtan

till kvinnan han släppte

magnolia

stiger i höjden

azalean

har släppt gryning

pionerna blöder

jasminen

doftar

natt

i stillhetens tystnad

gråter en kvinna

ensamhetens gråt

*

(sommar)

sommardagar

sommarnätter

sommarkvinnor sommarmän

vita skjortor

vita klänningar

i skira vävar

stråhattar

saft i immade glas

samtal vid strandeldar

havsdoft och vassens

susande

stämma

sommarbarn i barfotadans

smultron pryder diken

stigna ur

träda

bjuder sommarfingrar

in i röda

ur vita blad

här

är

tråden röd

*

(inte)

jag har inte

något att förtälja

vet ej längre hur

förtäljandet sker

möten

röster

gemenskap

ett slocknat blad

och till detta har jag full förståelse

jag har inte något

att förtälja

husets väggar är röda

knutarna vita

om tråden är röd

borde väggarna vara vita

*

(spindelväktare)

spindel

vakar vid tröskel till

hur vet du

detta är till

kanske är det

ut eller bort

det är in

jag vakar

är

kvistens öga

vem får träda in

genom nålens öga

månen häller skugga över nätets origo

den vilken ser

mitt ansiktes vara

*

(”)

du vet ju

att spegeln

är av glas

har du glömt att regnbågen är dess hav

*

(”)

fly ej livet anden är liv

hör du ej andens viskningar

du är den du är

så sök ej bortanför se innanför

så vet du att bortanför är innanför du är det du är

*

(”)

ni möts för att se skönheten i edra ögon

slut dem ej för att bättre kunna se det ni kllar fulhet

i edra ögon skönheten se

därför möts ni

*

(”)

sjunksand, du kan också se det som så att sjunksanden

mjukt stillar hårdtrampet

så kan du hålla din hand när den lyfts till slag.

sjunksand eller kvicksand sväljer din omedvetna panikgärning

det finns mening att se i denna stillhet

se hela scenariot ända in i räddningens ankomst när du dras upp ur ropen